.

Dom säger att dom saknar ingenting
det finns inget kvar att hämta
vart fan tog allting vägen som vi hade
varför lämna
den lyckan vi hade
då kärleken fanns
men tillslut skulle allting förändras
jag blev en helt ny man

För många kvällar spenderade
på att planera ut vem fan jag vill leva med
för jag har sjunkit ner i så jävla djup skit
att det är svårt att skilja på smuts och det jag kallar för liv
har haft så mycket tid men sekunderna blev timmar
och mina framtidsfantasier rann ut emellan mina fingrar
mitt ibland imman stod jag och försökte hitta raka stigen
hade ingen ork att gå när skorna blitt för små och alla forna minnen bara svider
se hur jag lider tänkte jag men visste att ingen skulle fatta
så jag satte istället på ett leende och skratta
jag hade tappat allt som en gång va mitt
fanns ingen ensamhet men bland Tv-bruset nu är jag en ensam prick.
För vart vi än står idag så vet jag att du har det bra
även fast vi inte längre går samma väg eller delar gemenskap
det blir bra säger alla medans jag försöker lägga ihop detta pussel
men vart jag än vänder mig i labyrinten,
möts jag bara utav ännu en taggbuske.
Så många gånger jag sett mig själv sitta där med händerna i ansiktet
vetandes att allting är förlorat nu men det kan komma guld ur allt shit
så jag tog det som va mitt, packade min väska och drog
jag tog ett steg ur dörren och en del av mig dog.

Så sudda ut mitt mörka moln
och låt mig en sista gång få glänsa i solen
försöker att nå ut men ingen tar mig på orden
så blodet får rinna tills sista droppen ger en melodi
det här är mitt liv dolt under en yta av avsky
för jag är jag
och jag är den jag är
jag vandrar vidare mot ingenting så länge axlarna bär.

När varje tanke blir till ännu en fläck ner på pappret
kastar jag orden med vingar så dom får sväva i natten
ser pappret landa på marken och orden rinner ut i evigheten
varje tår som rinner ner för kinden blir en bekräftelse på att jag lever
för hur vi än ser det, oavsett vilket perspektiv
ser vi oss själva i spegelbilden och tänker vilket skitliv.

Men allting vänder nu....

Jag har ett naggande problem som satt sig med klorna i nacken
du kan springa fram bak eller sidledes men faller alltid till slut i backen
ett hopp om att slippa kolla dig över axeln och oroa dig för det förflutna
jag blundar aldrig för problemen inte ens när jag sover och har ögonen slutna
jag står rakt på soliga ängen även fast hela världen lutar
så sluta upp nu och bete dig som du hade lite vett i skallen
spelar ingen roll om du försöker flaxa med armarna när du faller
för när du faller är enda hoppet du har ett sista skratt
men då är det bäst fan att du har humorn kvar
kan sitta i flera dar och bara fundera över vad som gick fel
eller skita i alla regler och skippa slå tärningen i detta fia med knuff spel
för något är fel om du bara tar att dom skrattar åt dig
jag får folk att skratta med mig och nu kan inte en jävel nå mig
eller slå mig oavsett vilken gren vi tävlar i
jag sänker en flaska rom medans du sparsamt sipprar på en flaska vin
ditt svenne liv borde snart få törnar för om man vill bli fin får man lida pin
min stil är fin som en sylvass kniv, se hur den sakta sätter ett slut för ditt liv
snor all tid, fuck hästlängder mitt liv är uppbyggt av minnen på blotta sekunder
spelar inte roll vart än jag är i världen, ser alltid problemet ifrån grunden
så sluta va munter och ställ dig upp och försök att vinna
för du kan finna ett hål i silket även om tankarna svindlar
det kan ta tusentals timmar innan du lyckas finna en rak stig i skogen mitt bland denna dimma
så sluta simma förgäves för havet tar aldrig slut, stadga dig istället med en fet, en flaska rom
och en trevlig brud
för nu spelar det ingen roll vadfan du gör sluta skriva under på papper, bläcket går åt förgäves
sen sitter du där med noll på kontot, och tänker för dig själv
''Vad ska du göra nu då din jävel?''
För du föll för alla spelen fast din plan va så idiotsäker.

Jag har ingen skattkista men mitt liv skiner som guld endå
min utsida som min insida, vardera kan ingen här förstå
för vart jag än står omringas jag av idioter
som säljer sig själva för att få flyta med floden
så jag finner modet och hoppar upp på land och dansar
man kommer ingenstans i livet om man inte vågar chansa.

Så låt nu rimmen flöda medans pennan är fast i dansen
du kan inte sitta och grubbla över bortkommna chanser
eller klumpar i din hals alla broar kan byggas upp
och det är bara ta ett extra andetag så slipper du kipa efter luft
även om det känns tufft nu kan bördan ha lättat tills imorgonbitti
sluta lev driftigt min väg är rak och den är lätt att gå
men jag har ett självförtroende som vakar över mig och det är svårt att slå
har alltid varit så att jag har varit den med snabba svar
och ibland har jag pratar på så mycket att det inte finns nån stavning kvar
så ta vara på allting du har för allting kan plötsligt rinna iväg med sanden
men jag är nöjd även fast jag bara har ett sandkorn i handen.


''Mr. Solo Dolo''
LillaLivet