Jag dör så fort dom där trummorna slutar banka

Har suttit här i flera timmar nu så luften har sitt slut och jag har upphört att andas
drar händerna i ansiktet och försöker leva på nått annat
om allting endå ska beblandas varför inte lägga fram korten på bordet
istället sätter ni kniven i hjärtat och skrattar åt det rinnande blodet
vilken del av ärlighet är det som ingen fattar
het delen verkar inte va problemet
för det är ett hetlevererat ämne som gärna tappas
sen sitter du om 40 år på någon vind för det du gjorde aldrig har uppskattats
vi går i en gemensan takt nu, sakta, tills tiden runnit ut och sanden ligger på botten
ni har inte hunnit med så ni tar ett stadigt tag och vänder och ställer på toppen
ni springer stressade som arbetsmyror medans vi sipprar från kaffekoppen
en tung börda baserad på ett par ord som skapar en viss värk i kroppen.
Du lägger handen på doms axel och svär för bättre tider
häller lite extra salt på såren och njuter när dom skriker
alla har sina insidor och alla har sin yta
trots det verkar alla ihåliga för när jag punkterar era liv till lögner
upphör er existens vid ytan och ni slutar flyta.
En ständigt takt som lägger grunden inför gunget
jag leker rysk roulette och klickar gång på gång
i hopp om att snart få möta lugnet
sätter pipan rakt i munnen kollar på den mörka gången
övertygar mig en verklighet där bland drömmarna någonstans
där det bah finns lycka aldrig hört talas om det som ni kallar ångest
det tickar titt som tätt och laddar flera gånger tills att whiskyn tagit slut och jag har däckat
det är tyst i huset, lugnet det har kommit alla ljus är släckta....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0